Hur vuxna är

Jag började läsa Jesper Juuls senaste bok igår; ”Livet i familjen”.
Juul refererar till en undersökning ( Sigsgaard, 2003) som visar att barns samvaro med vuxna mest handlar om att få skäll.

Den kväll då jag bara skulle läsa mysiga böcker och dricka te förvandlades till en diskussionskväll. Samvetet smög sig på för jag har sannerligen inte varit någon glad och tålmodig person den sista tiden. Oron gnagde:
”Tänk om mina barn känner sig ledsna för att jag bara skäller hela tiden?”

Jag lät knappt E vakna innan jag skoningslöst kastade mig över henne.
Jag vet att det är mot alla forskningsetiska principer att göra undersökningar på sina egna barn. Piaget gjorde det, i och för sig, men det var ett tag sedan och han har blivit hårt kritiserad för just detta.
Inte hade jag funderat ut någon bra formulering heller. Jag var bara tvungen att ställa frågan till den lilla flicka som snart fyller fyra år:

”E…hur tycker du att vuxna är?”
Min dotter såg mycket frågande ut:
”Hurdå är?……
Menar du om ni är nyckelpigor, eller så?”

Hellre nyckelpiga än en skälltant.

Till jubileum

Annonser

14 thoughts on “Hur vuxna är

  1. Jag skäller nog alldeles för mycket jag med.. Men det är sannerligen inte lätt att ha en lätt trotsig fyraåring boende hemma varannan vecka, som innebär en hel del omställning för oss alla hela tiden. Galet.

  2. Så, då har du i alla fall varit på en bandymatch….. det är stort!

    Piaget? Bara namnet ger mig kalla kårar och otrevliga minnen från olidliga gruppdiskusioner på lärarhögskolan!

  3. Hon är för underbar! Min lillkille sa när han var i ungefär samma ålder att han tyckte att vuxna är så tvärtom när det gäller tid för när de säger att de ska komma om en liten stund, tar det jättelänge, men när de säger att man ska få vara uppe jättelänge går det jättefort!

  4. Jag vill också hellre vara en nyckelpiga! Tack för kommentaren inne hos mig! Musiken är min favorit Tracy Chapman och låten heter ”Give me one reason”. Kul att du gillar den! Önskar dig nu en riktigt trevlig helg! Kram!

  5. Hu, visst är det en skrämmande undersökning! Den går verkligen ”rakt in”. Det är inte lätt men jag kämpar med mina ”nyckelpigekvalitéer”.

    Baloo: Jo, visst har jag varit på bandymatch. Det är liksom ett måste där jag kommer ifrån. Upptäckte dock i ditt senaste inlägg att du tillhör ”fienden”. Synd, din blogg var ju trevlig annars 😉

    Tonårsmorsa: Aha…tyckte väl att det var Tracy. Min stora idol precis i början av nittiotalet. Nostalgi.

  6. Helt ärligt *skäms* jag åt aldrig poptarts på det år jag bodde ”over there”…men jag har hört att de ska vara goda, så de får vara med på listan ändå! 😀

  7. Jo… Nog är man en skälltant ibland, eller i alla fall en tjatmoster.

    B sa en gång ”Bra mamma! Nu tjatade du inte på mig!”

    Vill också hellre vara en nyckelpiga!

  8. Jag har läst ”Familjesamtal” av Jesper Juul. Säkert tur för mina barn att de redan var utflugna då… så jag testade mina funderingar på skolbarnen och deras föräldrar.

  9. Jag testar också lite… *skäms nästan*… För ett tag sen tog jag med ett ”FONOLEK”-test hem, det gör man i ettan på hösten. Storasyster knappt fyllda 5 hade alla rätt… ville bara se om min teori stämde och det gjorde den… Undrar om hon vill gå i min etta i höst?! =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s