Språkliga valörer

Att orden har olika valörer är något som vår dotter just börjar förstå.
Dumma dig – ska man inte säga för då kan någon bli ledsen.
Sablar – säger Pappa ibland, men det tycker inte dagisfröknar är ett passande uttryck för en treåring…

”Mitt blundfår är försvunnet”
”Skumt, du hade det alldeles nyss.”
Treåringen borrar ögonen i mig och säger allvarligt:
”Man får inte säga skumt!”
”Va, får man inte säga skumt.” Svarar jag förvånat.
”Vad får jag säga istället?”
”Du får säga gladskumt!”

Om man laddar de ”förbjudna” uttrycken med positiva prefix blir vårt språk gångbart i alla lägen.
Sötdumma dig! – Vem kan klaga?
Lyckosablar – ingen dagisfröken i världen skulle förfäras.

Hjälp, min dotter är en Hippie!

Annonser

7 thoughts on “Språkliga valörer

  1. Rätt ord vid rätt tillfälle; får man en sten på tån är det hundra gånger bättre med ett sablar än att sparka sönder andra tån på samma sten.
    Och visst blir exvis ordet ”bakis” trevligare om man lägger till prefixet ”mys-”; MYSBAKIS! Det är då man äter hamburgare och somnar framför eftermiddagsrepriser på TV jfr med vanligt bakis då man ligger på sängen och mår illa.
    Din dotter är på rätt spår!

  2. Ellis: Peace!

    Sandra: Jo, vi kan dom orden också…
    Vi, föräldrar, fick ”skäll” på utvecklingssamtalet för att dottern humoristiskt använder ordet klantskalle.
    Upptäckte att vi har en annan syn på språklig användning och framförallt språklig utveckling än delar av E’s dagispersonal. Lite knepigt faktiskt. Jag tycker att man skall lyfta fram flickans ortoliga verbala förmåga istället för att tala om vad man INTE får säga.

    Rätt ord vid rätt tillfälle…

    Anna:Mysbakis platsar absolut!

  3. Visst är det knepigt! Själv blir jag ju uppfostrad i ett kör – när jag doppar mitt morgonkex i kaffet (vilket jag BARA gör hemma i köket) Stora ögon glor: Neej! Och när jag lägger fötterna på bordet…
    ”Dumma” har barnbarnet lärt sig på dagis, och det håller modern på att fostra bort så fort det inte passar lilla damen. Men för oss morföräldrar är det ganska lätt att vårda språket när det bara behöver göras varannan helg.

    Servetten – tjejen som gjorde det visade – det var inte så svårt, bara att vika in lite flikar och vända och vika på mitten. Inte för att jag kan göra om det, men testa du! Och så klistrar man fast en liten rosett.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s