Känsloyttringar

Nålen ville inte lyda och tyget var helknasigt.
Dottern ville verkligen lära sig att sy men inget fungerade.
Min treåring vrålade och slängde igen dörren till sitt rum.
PANG!!!

”Mamma, nu skickar jag ett brev till dig så att du vet hur det är med mig.”
I springan under dörren tittade ett litet brev fram:

Det gick en stund och det enda jag hörde från dotterns rum var några irriterade grymtningar.

Efter ett tag hörde jag en liten röst säga:
”Nu kommer det ett brev igen, mamma!”

Det är en tillgång att kunna beskriva sina känslor på olika sätt.

Till jubileum

Annonser

9 thoughts on “Känsloyttringar

  1. wow, jag är verkligen imponerad av din treåring. Hon verkar så tidig och mogen. Är det så. Gabrialla har alltid varit före sin tid vad gäller tankar och framförallt talet, men något liknande din dotter gjorde här skulle hon nog inte göra. Förresten är hon ju mest bara arg, fortfarande. Arg och ilsken och förvirrad, tillhör fyraårsåldern har jag förstått.

  2. Men så underbart! Det är så härligt när de är så verbala, särskilt i kombination med en tre-fyraårings öppenhet och logik. Håller med Cecilia om att din tjej verkar ovanligt försigkommen…

  3. Barnen utvecklar sina intressen och personligheter och det är så underbart att få gå brevid!

    E är intresserad av att måla och rita. Vi har använt oss av bilder för att förklara saker, när orden inte räcker till. Det är så charmigt att se att hon själv kan använda den metoden när hon behöver.

    Cecilia: Ilskan känns igen 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s