Kommunikation…

Juni 2005

Idag har det centrala ordet varit kommunikation. Två stressade vuxna människor kommunicerar inte så bra men det är ingen nyhet. För mig är det så fascinerande att jag och min man verkligen tycker att vi var för sig försöker nå fram till varandra och ändå känner vi oss som om den andre inte lyssnar alls. Det är tur att vi har levt så länge tillsammans så att vi vet att vårt förhållande tål kommunikationsmissar!

Lilla T har börjat kommunicera med sin röst! Det är fantastiskt att en månadsgammal bebis kan svara med olika tonlägen. Jag vet att det är så men det är ändå en otrolig känsla. Plötsligt känns det som om den ordlösa kommunikationen med min son är den mest djuplodande diskussion jag har haft.

Vår lilla stora treåring kämpar på med att försöka lära sig kommunikationens regler och det är tufft för henne och för oss:
Tänk att man måste vänta ibland… Inte får man skrika rakt ut heller när någon säger nej. Orden räcker inte till men det är inte bra att kommunicera med sparkar.
Lilla stumpan, hon är så tapper och går från klarhet till klarhet.

Kompisarna hade kallat henne ”Bajskorv” och när jag frågade vad hon sa då svarade hon:
– Mamma, då sa jag: När ni säger bajskorv blir jag ledsen. Jag vill inte vara ledsen!

Empatisk kommunikation med ett tydligt JAG-budskap

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s